Regler & Lagar för övervakning

Regler & Lagar för övervakning

Privatpersoner som vill placera en kamera på en plats där allmänheten inte har tillträde, till exempel i hemmet eller på tomten, behöver varken söka tillstånd eller göra en anmälan för videoövervakningen. Det beror på det så kallade privatundantaget, som i korthet innebär att privatpersoner inte lyder under kameraövervakningslagen.

 

Trots att du slipper ansöka om tillstånd finns vissa regler att förhålla sig till. Här är vad som gäller:

 

Inte på allmän plats

Du får inte filma en plats där allmänheten har tillträde. Kameran får alltså inte fånga gatan utanför på bild, och inte heller exempelvis en allmänning.

 

Agera endast som privatperson

Du måste kameraövervaka som privatperson. Om du övervakar som företag eller annan juridisk person omfattas du av kameraövervakningslagen, och då gäller andra regler.

 

 

Syftet måste vara privat

Övervakningen måste, i lagtextens ord, ske ”som ett led i verksamhet av rent privat natur”. Detta baseras dels på syftet med övervakningen, och dels på den plats där övervakningen bedrivs. Som exempel nämner Datainspektionen att en kamera i bostaden, uppsatt av den boende, är tillåten. Samma sak gäller kameror i garage, förråd och sjöbodar så länge dessa platser inte används i näringsverksamhet.

 

Inte lägga ut på nätet eller sprida vidare på annat sätt

Du får inte sprida det inspelade materialet vidare, till exempel på nätet.

 

 

Molnlagring och bevismaterial

Många moderna ip-kameror skickar inspelat material till olika molntjänster på nätet.

Denna typ av molnlagring är godtagbar för privatpersoner, enligt Sara Smeds, jurist på Datainspektionen.

– Kameraövervakningslagen gäller inte vid privatundantaget, så de bestämmelser om säkerhetsåtgärder som finns i lagen är inte tillämpliga, säger hon.

 

 

Från övervakning till bevakning – nya regler 2018 som gynnar alla privatpersoner

 

Reglerna för kameraövervakning kommer att ändras väsentligt i maj 2018. Färre behöver söka tillstånd men det ställs högre krav på att man måste kunna visa att man följer reglerna.

 

Kameraövervakningslagen trädde i kraft i juli 2013 men ersätts av nya regler i maj 2018.

Den största nyheten är att kameraövervakning i mångt och mycket kommer att bedömas som vilken annan hantering av personuppgifter som helst.

 

För de flesta som vill kameraövervaka innebär det att de måste följa reglerna i dataskyddsförordningen. Polisen och andra myndigheter som arbetar med brottsbekämpning och liknande ska i stället följa reglerna i den kommande brottsdatalagen.

Dessutom ska alla som tänkt kameraövervaka följa de kompletterande svenska regler som finns i den föreslagna kamerabevakningslagen. Den lagen är tänkt att träda i kraft i maj 2018, samtidigt som dataskyddsförordningen börjar tillämpas.

 

En nyhet är att man i de flesta fall inte längre behöver ansöka om tillstånd för att kameraövervaka. Enligt förslaget till den svenska kamerabevakningslagen är det i framtiden endast myndigheter och andra som utför uppgifter av allmänt intresse som behöver ansöka om tillstånd för att få kameraövervaka.

 

Även om många slipper ansöka om tillstånd för att kameraövervaka så måste de uppfylla kraven i dataskyddsförordningen. Det innebär bland annat att man måste kunna ange vilket rättsligt stöd man har för att övervaka, till exempel att man har gjort en intresseavvägning som visar att behovet av övervakningen väger tyngre än rätten till integritet hos de som kan komma att övervakas.

 

Dataskyddsförordningen ställer även strängare krav på hur den som övervakar ska informera om det.

I dagens kameraövervakningslag finns en straffbestämmelse som säger att den som bryter mot vissa bestämmelser i lagen riskerar böter eller fängelse i upp till ett år. I dataskyddsförordningen och den föreslagna kamerabevakningslagen finns inga straffbestämmelser. Däremot riskerar den som bryter mot reglerna att få administrativa sanktionsavgifter som kan vara väsentligt mycket högre än dagens böter.

 

Den utredning som tagit fram förslaget till ny kamerabevakningslag föreslår även att all hantering av tillstånd och all tillsyn av kameraövervakning flyttas från landets 21 länsstyrelser till Datainspektionen.